Han jobbar helst i mörker, målar gärna med breda penslar och underhåller servrar på hemmaplan. Lär känna vår systemarkitekt Daniel Deden.
Det är en fin dag och solen lyser över stan när en liten påg föds i Malmö kommun. Året är 1993 och i Skåne ska Daniel Deden växa upp till en försiktig och observant pojke som hellre tittar på än deltar.
– Jag höll mig gärna i bakgrunden och grottade ner mig i nördiga saker. Min pappa var programmerare och lärde mig både matte och logiskt tänkande tidigt. Han la grunden för min framtid, säger Daniel Deden.
På gymnasiet läste Daniel ett program som kallades specialutformad teknik.
– Jag har alltid haft en tendens att snöa in på saker. Framför allt har det blivit mycket it-relaterat nörderi i och med att jag alltid sett upp till pappa och haft en önskan om att imponera på honom.
När det istället var universitetslivet som lockade sökte sig Daniel norrut och antagningsbeskedet gällande utbildningen Inbyggda system, kom från Luleå tekniska universitet.
– Jag hade aldrig varit här, det enda jag kände till om Luleå var midnattssolen och de stora mängderna snö som finns här. Men jag är inte längre rädd för att ta nya steg så det var bara att flytta.
Det är nu tio år sedan och förutom att Daniel hunnit bli 2,06 lång har han också rivit av både studier och jobb i Luleå. För att inte glömma att han träffat kärleken här.
– Jag är ingen naturmänniska utan är väl istället den som hellre plöjer tv-serier. Men min sambo brukar dra med mig ut och det är ju faktiskt härligt emellanåt. Men utveckling och it är ju det jag alltid haft som hobby fram till att det blev mitt jobb. Det är där jag har min passion.
Ett privat moln
I tvårummaren på Porsön har passionen fått en helt egen plats. Här underhåller Daniel både miniservrar och filservrar i ett vitt skåp i vardagsrummet.
– Det här tar både tid och kostar pengar. Normala människor kanske hellre betalar 50 spänn i månaden för lagring online men jag gillar att äga min data och därför har jag satt ihop flera hårddiskar till en stor server, som ett privat moln här hemma. Jag behövde någonstans att lagra saker och samtidigt lär jag mig av det, det är roligt. Att använda endast en hårddisk är inte bra, kraschar den så är det kört. Att underhålla det här kräver några timmar i veckan men nu kan min kod byggas automatiskt. Även om jag inte programmerar mycket hemma så lär jag mig en hel del tack vare att jag nu vet hur jag sätter upp såna miljöer och hur jag underhåller dem.
Till och med sambon har accepterat den lilla sladdhärvan i hörnet efter en tråkig incident.
– Hon lämnade in sin dator på lagning då den inte längre gick att ladda. Vi sa att vi ville behålla allt som fanns på hårddisken, massa skolarbeten och så vidare. Men de rensade den ändå. Så nu använder även hon gladeligen mina hårddiskar istället.
Frihet och utveckling
För drygt 1,5 år sedan började han som systemutvecklare på BnearIT och för sex månader sedan klev han in i rollen som systemarkitekt.
– Jag är delvis utvecklare fortfarande men det är mer fokus på den övergripande strukturen. Man målar med en bredare pensel istället för att pilla på detaljer. Jag har ju suttit med programmering mycket som ung men att se helheten är väldigt roligt och jag går igång på att få någonting stort att hålla samman.
Just nu sitter Daniel som konsult på Saab och han stortrivs med BnearIT som arbetsgivare.
– Jag trivs utmärkt på BnearIT. På större bolag är det regler och rutiner vid varje hörn medan jag upplever att man är friare på en mindre bolag, som BnearIT. Här har jag möjlighet att göra saker på ett helt annat sätt. Jag är numera en väldigt taggad och driven person som vill utvecklas så det gynnar mig väldigt mycket att vara i en sån miljö som finns på BnearIT.
Men man ska inte låta sig luras helt, den tillbakadragna sidan har inte ersatts fullt ut.
– Jag skulle helst sitta och arbeta i mörker men jag har förstått att det är socialt korrekt att tända lampan, så det gör jag för kollegornas skull, skrattar han.
